Hem » Artiklar » Hälsa » Vikten av proaktiv hälsa på arbetsplatsen

I dagens snabba och konkurrensutsatta värld inser företag alltmer hur viktig arbetsplatsens hälsa är för deras framgång. Friska, glada och lojala medarbetare bidrar till lägre personalomsättning, högre produktivitet och starkare engagemang, samtidigt som arbetsgivarens varumärke stärks. Genom att främja en stödjande och proaktiv hälsokultur förbättrar organisationer både sina anställdas välmående och driver på affärstillväxt och hållbarhet. Nu när vi återvänder till arbetet är det en perfekt tid att fokusera på att införa effektiv proaktiv hälsa på arbetsplatsen som gynnar både medarbetarna och företaget.

I den här artikeln tar vi upp:

Att förstå proaktiv hälsa på arbetsplatsen: ett holistiskt tillvägagångssätt

I dagens hektiska arbetsmiljö är det viktigare än någonsin att prioritera de anställdas hälsa och välmående. Att skapa en hälsosam arbetsplats handlar inte bara om att främja fysisk kondition, utan också om att stödja medarbetarnas mentala och känslomässiga välbefinnande.

Fysisk hälsa

De anställdas fysiska välmående inkluderar kost, motion, regelbundna hälsoundersökningar och ergonomi. Att uppmuntra anställda att anta hälsosamma matvanor, ge tillgång till träningsanläggningar, erbjuda hälsokontroller och främja regelbundna pauser för fysisk aktivitet kan avsevärt förbättra den fysiska hälsan och minska risken för kroniska sjukdomar. 

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa är lika viktigt på arbetsplatsen men förbises ofta. Höga nivåer av stress, ångest och utbrändhet kan ha en negativ inverkan på de anställdas prestationer och den allmänna moralen. Arbetsgivare kan stödja den psykiska hälsan genom att främja en kultur av öppen kommunikation, ge tillgång till resurser och stödtjänster för psykisk hälsa och genomföra initiativ för att minska stress, t.ex. mindfulnessprogram eller flexibla arbetstider.

Emotionell hälsa

Emotionell hälsa avser förmågan att förstå och hantera känslor på ett effektivt sätt. Att skapa en stödjande och inkluderande arbetsmiljö där de anställda känner sig uppskattade, respekterade och hörda är viktigt för att främja känslomässigt välmående. Att erkänna prestationer, ge möjligheter till personlig och professionell utveckling och främja balansen mellan arbete och privatliv kan bidra till ett positivt känslomässigt klimat på arbetsplatsen.

Vikten av ett proaktivt förhållningssätt

Att anta ett proaktivt förhållningssätt till medarbetarnas välmående är nyckeln till att skapa en hälsosam arbetsplatskultur. I stället för att bara agera på hälsoproblem när de uppstår bör organisationer genomföra förebyggande åtgärder och ingripanden för att hantera potentiella hälsorisker innan de eskalerar. Detta inkluderar att erbjuda friskvårdsprogram, genomföra hälsoundersökningar och tillhandahålla utbildning och resurser för att ge anställda möjlighet att prioritera sin hälsa.  

De ekonomiska konsekvenserna av arbetsrelaterade sjukdomar 

Arbetsrelaterade sjukdomar utgör en växande ekonomisk börda för både arbetsgivare och samhället i Sverige. År 2018 beräknades de totala kostnaderna för arbetsrelaterade sjukdomar, inklusive frånvaro, till 64 miljarder koronor, medan kostnaderna för enbart frånvaro uppgick till 71 miljarder kronor år 2022 (1), (2). Trötthet, fysisk smärta och psykiska problem är vanliga orsaker till presenteeism, hög personalomsättning och förlorad produktivitet.

Källor: (3), (2)

Cirka 3 000 personer dör i förtid varje år på grund av ohälsosamma arbetsmiljöer i Sverige.

Varje år dör cirka 3000 personer i förtid av sjukdomar eller skador orsakade av ohälsosamma arbetsmiljöer (3).Drygt 700 personer dör av jobbstress varje år, och fler riskerar att dö av detta i framtiden. Ny forskning tyder också på att ett av 20 fall av självmord är relaterat till arbetsrelaterad mobbning (3).

I Sverige uppgick kostnaden för sjukfrånvaro till 71 miljarder kronor 2022.

Siffrorna visar att kostnaderna för psykisk ohälsa i Sverige har ökat stadigt över tid, från 29,2 miljarder kronor år 2015 till 32,6 miljarder kronor år 2022 (2). Dessutom har tre av tio medarbetare med arbetsrelaterade problem varit frånvarande från jobbet, antingen på hel- eller deltid, minst en gång under det senaste året (4).Denna frånvaro inkluderar inte bara sjukfrånvaro utan även semester, flexledighet eller obetald ledighet på grund av besvären.

De vanligaste problemen är trötthet, fysisk smärta och värk i kroppen. Många upplever också oro eller ängslan kopplad till sitt arbete (2).

Fördelar med proaktiv hälsa på arbetsplatsen 

Att införa omfattande friskvårdsprogram på arbetsplatsen ger många fördelar för både anställda och arbetsgivare. Dessa initiativ kan bidra till en friskare och mer engagerad arbetsstyrka, vilket i sin tur leder till lägre personalomsättning, högre produktivitet och en starkare varumärkesimage.

Minskad personalomsättning

Flera studier har visat att implementering av ett friskvårdsprogram på jobbet kan minska personalomsättningen avsevärt. En studie utförd vid ett stort universitet i USA, visade att anställda som deltog i friskvårdsaktiviteter, såsom hälsoriskbedömningar och friskvårdsprogram, var mindre benägna att lämna sina jobb än de som inte deltog (5). Specifikt hade anställda som engagerade sig i hälsoriskbedömningar och friskvårdsprogram den lägsta sannolikheten för personalomsättning. Detta samband föreslår att friskvårdsprogram förbättrar de anställdas hälsa och leder till större engagemang och lojalitet hos de anställda till organisationen, vilket i slutändan bidrar till minskad personalomsättning.

Minskad presenteeism

Många experter har påpekat att det faktum att man kommer till jobbet när man är sjuk, så kallad ”sjuknärvaro”, påverkas av olika faktorer som arbetsförhållanden, hälsotillstånd och andra individuella och organisatoriska faktorer (6). Sjuknärvaro är mycket kostsamt för företag och samhället och ökar risken för framtida hälsoproblem.

Forskare fann att obesitas och långsiktiga hälsoproblem var starkt kopplade till sjuknärvaro (7). En nyligen genomförd studie på australiska arbetsplatser undersökte det longitudinella sambandet mellan obesitas, långvariga hälsotillstånd och sjuknärvaro (7). Med hjälp av data som samlats in från över 111 000 deltagare fann studien övertygande bevis för att koppla samman obesitas, långsiktiga hälsotillstånd och närvaro. Deltagare som klassificerades som överviktiga, obesa eller som hade att göra med långvariga hälsotillstånd var betydligt mer benägna att engagera sig i närvaro, vilket indikerar en potentiell inverkan på arbetsplatsens produktivitet. Dessa resultat betonar vikten av att ta itu med anställdas hälsa och välmående inom företag, eftersom interventioner som syftar till att förbättra hälsan potentiellt kan minska förekomsten av sjuknärvaro och förbättra organisationens övergripande prestanda.

Minskad kronisk frånvaro 

Kostnaden för frånvaro på grund av sjukfrånvaro är betydande, vilket belyser behovet av effektiva friskvårdsprogram. Program som syftar till att minska sjukfrånvaron kan sänka dessa kostnader avsevärt.

En relevant fallstudie visade effekten av komplikationer i samband med typ 2-diabetes (T2D) på frånvaro från arbetet, vilket understryker vikten av proaktiva åtgärder för att mildra dessa effekter (8). Genom att analysera data från över 400 000 personer med typ 2-diabetes visade forskarna att komplikationer som stroke, njursjukdom i slutstadiet och allvarlig synförlust bidrog till långvarig frånvaro från arbetet, där varje komplikation var förknippad med över tre månaders frånvaro  (8). Studien visade att komplikationer med typ 2-diabetes är en viktig drivkraft för frånvaro, vilket tyder på den potentiella fördelen med att införa friskvårdsprogram på arbetsplatsen för att främja de anställdas hälsa och produktivitet. Genom att ge stöd till förebyggande åtgärder och sjukdomshantering kan sådana program minska förekomsten av T2D-komplikationer, vilket potentiellt kan leda till färre förlorade dagar på grund av sjukdom och i slutändan gynna både anställda och arbetsgivare.

Potentiell minskning av hjärt- och kärlsjukdomar

En betydande fördel med att implementera friskvårdsprogram för företag är deras potential att minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar ( 9). Med tanke på den börda som hjärt- och kärlsjukdomar utgör är det en global nödvändighet att öka förekomsten av hälsosamma livsstilsval. För närvarande riktar sig hjärtrehabiliteringsprogram mot modifierbara riskfaktorer i den sekundära förebyggande miljön efter en kardiovaskulär händelse eller diagnos. Primärprevention av hjärt- och kärlsjukdomar anses dock allmänt vara effektivt och lönsamt. Ett väl utformat och organiserat hälso- och friskvårdsprogram på arbetsplatsen skapar en möjlighet att påverka en stor del av befolkningen.

Att implementera dessa program på arbetsplatsen möjliggör kontinuerligt engagemang med de anställda, vilket främjar positiva och hållbara livsstilsförändringar. Det finns belägg för att dessa program ger många fördelar när det gäller att förändra kardiovaskulära riskfaktor hos till synes friska individer och de som löper hög risk för eller redan har diagnostiserats med hjärt-kärlsjukdom (9). Med tanke på den stora bördan av hjärt- och kärlsjukdomar i samhället kan det vara mycket fördelaktigt att tänka om när det gäller hälsa och välmående på arbetsplatsen för att fokusera på modifierbar minskning av kardiovaskulära riskfaktorer. Dessa bevis belyser effektiviteten av hälsoprogram på arbetsplatsen för att minska incidensen och prevalensen av kardiovaskulär sjukdom och förebygga efterföljande kardiovaskulära händelser.

Minska utbrändhet och skapa hälsosammare arbetsplatser 

Organisationer kan effektivt bekämpa utbrändhet hos anställda genom att implementera evidensbaserade friskvårdsprogram (10). Dessa program inkluderar stresshanteringsinterventioner som kognitiv beteendeträning och mindfulnessmeditation, som båda har visat sig minska utbrändhet och förbättra välbefinnandet. Kognitiv beteendeträning hjälper anställda att omformulera tankar och utveckla copingstrategier, förbättra arbetskvaliteten och minska klagomål. Mindfulnessmeditation hjälper till att anpassa sig till stress och sänker fysiologiska stressmarkörer. Genom att integrera dessa evidensbaserade metoder i friskvårdsprogram, tillsammans med att ta itu med orsaker till utbrändhet på organisationsnivå, skapas en stödjande arbetsmiljö och ett hållbart välmående för de anställda.

Högre moral 

En annan betydande fördel med hälsoprogram på arbetsplatsen är deras potential att öka de anställdas moral (11). Även om många utvärderingar fokuserar på den ekonomiska avkastningen av dessa program – och jämför investeringen med besparingarna – förbiser de ofta de kulturella fördelarna. Att implementera friskvårdsprogram kan förbättra en organisations kultur genom att främja medarbetarnas stolthet, förtroende och engagemang. Karaktären på dessa program kräver ett partnerskap mellan anställda och arbetsgivare, som bygger på ömsesidigt förtroende. Med tanke på att personlig hälsa är en djupt personlig fråga kan ett väl genomfört friskvårdsprogram skapa starka, meningsfulla kontakter på arbetsplatsen.

Förbättrad varumärkesimage

Att implementera friskvårdsprogram visar ett företags djupa engagemang i sina anställdas hälsa och välmående, vilket fungerar som en kraftfull drivkraft för att förbättra dess varumärkesimage (11). Genom att prioritera medarbetarnas välmående visar företag som Key Solutions genuin omtanke om sin personal, positionerar sig som mycket önskvärda arbetsgivare och främjar ett positivt rykte som bra arbetsplatser. Detta proaktiva förhållningssätt till medarbetarnas hälsa förbättrar retentionsgraden och stärker företagets förmåga att attrahera topptalanger. Key Solutions samarbete med NEM exemplifierar de påtagliga fördelarna med att investera i medarbetarnas välmående. Genom årliga hälsoundersökningar och proaktiva hälsoåtgärder skyddar Key Solutions sina anställdas hälsa och produktivitet och skickar ett starkt budskap om omsorg och uppskattning. Sådana initiativ bidrar till en friskare och gladare arbetskraft samtidigt som de stärker den övergripande attraktionskraften hos företagets varumärke och befäster dess position som en framåtblickande och medarbetarcentrerad organisation.

2022 utsåg Great Place to Work Key Solutions till en av Sveriges bästa arbetsplatser för tionde året i rad. HR-chefen på Key Solutions lyfter fram företagets arbetsmiljöarbete och samarbetet med NEM som viktiga framgångsfaktorer bakom detta.

 

Nyckelkomponenter i effektiv proaktiv hälsa på arbetsplatsen 

För att maximera effektiviteten i hälsoprogram på arbetsplatsen är det viktigt att fokusera på flera nyckelkomponenter. Nedan följer några av de grundläggande elementen vi kan hjälpa dig med på NEM och några andra tips som hjälper dig att skapa en hälsosammare och mer produktiv arbetsstyrka:

Hälsoundersökningar och regelbundna kontroller

Regelbundna hälsoundersökningar och kontroller är avgörande för tidig upptäckt och förebyggande av hälsoproblem. Anställda kan göra välgrundade livsstilsval innan symtomen uppstår genom att övervaka viktiga hälsoindikatorer, såsom energimetabolism, prestation och risker för kroniska åldersrelaterade sjukdomar. Detta proaktiva tillvägagångssätt hjälper till att upprätthålla den allmänna hälsan och förhindrar framtida komplikationer.

Stöd för psykisk hälsa och utvärdering av stress (med neuro-EVs)

Att ge stöd för psykisk hälsa och stressutvärderingar är viktigt för att upprätthålla de anställdas välmående. Genom att samarbeta med experter kan vi analysera neuro-extracellulära vesiklar (neuro-EV), en validerad biomarkör som frisätts av det centrala nervsystemet vid trötthetssyndrom och kronisk stress. Genom att använda riktade frågeformulär och specifika blodprover kan vi objektivt upptäcka tecken på utmattningssyndrom, vilket hjälper till att förebygga långtidssjukskrivning med personliga insatser. Detta möjliggör personliga insatser som förhindrar långtidssjukskrivning, minskar stress och upprätthåller arbetsproduktiviteten.

Fysisk aktivitet och kondition

Att uppmuntra anställda att hålla sig aktiva genom regelbundna fitness- och träningsprogram kan avsevärt förbättra deras fysiska hälsa, minska risken för kroniska sjukdomar och öka det allmänna välmåendet. Att erbjuda träningsanläggningar på plats, organisera gruppträningspass och ge incitament för en aktiv livsstil är effektiva strategier för att främja fysisk aktivitet. 

Initiativ för näring och hälsosamma matvanor

Att främja hälsosamma matvanor är viktigt för att upprätthålla de anställdas allmänna hälsa. Genom att ge tillgång till näringsrika måltider, erbjuda näringsutbildningssessioner och uppmuntra till balanserad kost kan arbetsgivaren bidra till att minska risken för kostrelaterade hälsoproblem. Att implementera initiativ som hälsosamma cafeteriaalternativ och att hålla koll på t.ex. glukos-, vitamin- och mineralnivåer genom blodprov kan främja en hälsokultur på arbetsplatsen.

Balans mellan arbete och privatliv och flexibla arbetsvillkor

Att stödja balansen mellan arbete och privatliv genom flexibla arbetsvillkor är avgörande för de anställdas välmående. Flexibla arbetstider, alternativ för distansarbete och policyer som främjar en sund balans mellan yrkesliv och privatliv kan minska stressen och öka arbetstillfredsställelsen. Organisationer som inser vikten av balans mellan arbete och privatliv kan skapa en mer stödjande och produktiv arbetsmiljö.

Att prioritera proaktiv hälsa på arbetsplatsen är inte bara en trend utan en avgörande strategi för en hållbar och produktiv arbetsstyrka. Genom att investera i de anställdas hälsa och lycka kan företag avsevärt minska personalomsättningen, öka produktiviteten och förbättra det övergripande engagemanget. Dessutom stärker ett proaktivt hälsoprogram arbetsgivarvarumärket, vilket gör företaget mer attraktivt för topptalanger.

NEM, din partner inom hälsa på arbetsplatsen

Varje organisation är unik, och det är även dess hälsobehov. Arbeta med våra läkare för att skapa en anpassad hälsostrategi som uppfyller ditt företags specifika krav, vilket säkerställer maximal effektivitet och medarbetarnöjdhet. Vi har expertisen för att hjälpa dig att bygga en friskare och mer engagerad arbetsstyrka.

 

Silviya Demerzhan, Ph.D.

Chief Scientific Officer, Nordic Executive Medicine
Medical review by: Dr. Mahir Vazda MD

 

Referenser:

  1. Severin J, Svensson M, Akerstrom M. Cost–Benefit Evaluation of an Organizational-Level Intervention Program for Decreasing Sickness Absence among Public Sector Employees in Sweden. Int J Environ Res Public Health. 2022 Jan;19(5):2998. 
  2. 1,3 miljoner har hälsobesvär av jobbet – Arbetsmiljöverket [Internet]. [cited 2024 May 21]. Available from: https://www.av.se/press/13-miljoner-har-halsobesvar-av-jobbet/
  3. Ohälsosam arbetsbelastning vanligare orsak till dödlighet – Arbetsmiljöverket [Internet]. [cited 2024 May 21]. Available from: https://www.av.se/press/ohalsosam-arbetsbelastning-vanligare-orsak-till-dodlighet/
  4. Klevestedt AP. Arbetsorsakade besvär 2022. 
  5. Jenkins KR, Sherman BW. Wellness Program Nonparticipation and Its Association With Employee Turnover. Am J Health Promot. 2020 Jun 1;34(5):559–62. 
  6. Marklund S, Gustafsson K, Bergström G, Leineweber C. Reasons for presenteeism in different occupational branches in Sweden: a population based cross-sectional study. Int Arch Occup Environ Health. 2021 Aug 1;94(6):1385–95. 
  7. Keramat SA, Alam K, Gow J, Biddle SJH. A longitudinal exploration of the relationship between obesity, and long term health condition with presenteeism in Australian workplaces, 2006-2018. PLOS ONE. 2020 Aug 26;15(8):e0238260. 
  8. Days absent from work as a result of complications associated with type 2 diabetes: Evidence from 20 years of linked national registry data in Sweden – Persson – 2020 – Diabetes, Obesity and Metabolism – Wiley Online Library [Internet]. [cited 2024 May 21]. Available from: https://dom-pubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/dom.14070
  9. Arena R, Guazzi M, Briggs PD, Cahalin LP, Myers J, Kaminsky LA, et al. Promoting Health and Wellness in the Workplace: A Unique Opportunity to Establish Primary and Extended Secondary Cardiovascular Risk Reduction Programs. Mayo Clin Proc. 2013 Jun 1;88(6):605–17. 
  10. Gabriel KP, Aguinis H. How to prevent and combat employee burnout and create healthier workplaces during crises and beyond. Bus Horiz. 2022 Mar 1;65(2):183–92. 
  11. Berry LL, Mirabito AM, Baun WB. What’s the Hard Return on Employee Wellness Programs? Harvard Business Review [Internet]. 2010 Dec 1 [cited 2024 May 27]; Available from: https://hbr.org/2010/12/whats-the-hard-return-on-employee-wellness-programs