Håravfall är ett vanligt problem som drabbar människor i alla åldrar och kön. Med många olika orsaker och behandlingar kan det kännas överväldigande att sortera all tillgänglig information. Internet svämmar över av felaktiga påståenden och ineffektiva metoder som lovar snabba lösningar men sällan levererar. Även om många kommersiella aktörer erbjuder ”mirakelkurer” mot håravfall, är verkligheten att ingen behandling är 100 % effektiv, och att förstå tillståndet kräver en djupare insikt. Vi anser att behandlingar mot håravfall bör fokusera på att optimera den övergripande hälsan, snarare än bara att lindra symtomen eller adressera specifika orsaker som vitaminbrist.
I denna artikel diskuterar vi de olika typerna av håravfall, deras grundorsaker och tillgängliga behandlingar, med särskild tonvikt på ärftligt håravfall. Vi kommer också att jämföra detta med åldersrelaterat alopeci (håravfall efter 60 års ålder) för att belysa skillnaderna i underliggande faktorer. Genom att lyfta fram ny forskning som analyserar dessa tillstånd vill vi utmana den traditionella synen på håravfall och erbjuda nya perspektiv.
NEM och håravfall – Varför är det relevant?
Även om vi på NEM främst fokuserar på att optimera den fysiska hälsan och förebygga kroniska sjukdomar, kan håravfall framstå som ett rent kosmetiskt problem vid en första anblick. Håravfall kan dock ses från två vinklar – estetiskt och biologiskt (1). Den estetiska vinkeln handlar om de åldersrelaterade effekterna av hårfärg, kvantitet och kvalitet, medan den biologiska fokuserar på makroskopiska, biokemiska och molekylära förändringar i åldringsprocessen. Där många kosmetikföretag och kliniker för håravfall fokuserar på utseende, betonar vi en holistisk syn där vi kombinerar livsstil och medicinska interventioner för att adressera både utseendet och den underliggande biologin bakom håravfall.
Introduktion
Dagligen tappar vi mellan 100 och 200 hårstrån, vilket är normalt. Men när håravfallet ökar markant kan det bli en källa till oro.
Typer av håravfall
Alopeci, eller håravfall, förekommer i flera former. För att hitta rätt behandling är det viktigt att förstå vilken typ av håravfall det rör sig om.
Icke-ärrbildande håravfall
Den vanligaste typen är icke-ärrbildande alopeci (3). Här påverkas inte hårsäckarna permanent, och inflammationen i dem är ofta minimal. Det kan uppstå plötsligt eller gradvis, ofta kopplat till stress och åldrande.
Typer av icke-ärrbildande håravfall inkluderar:
- Ärftligt håravfall (androgenetisk alopeci): En progressiv, symmetrisk uttunning av håret, främst i fronten och på hjässan. Vanligare hos män, men förekommer även hos kvinnor.
- Diffust håravfall (telogen effluvium): Ett jämnt håravfall över hela hårbotten, med en förlust på mer än 200 hårstrån per dag.
- Fokalt håravfall (alopecia areata): Håravfall i fläckar på hårbotten, ansiktet eller kroppen.
Ärrbildande håravfall
Till skillnad från icke-ärrbildande alopeci leder ärrbildande alopeci till permanent förlust av hårsäckar som då ersätts med ärrvävnad.
Vanliga orsaker till håravfall
Orsakerna till håravfall är många, men de vanligaste involverar androgener och stress. Andra faktorer kan vara näringsbrist, hormonella obalanser, mediciner, infektioner, sjukdomar, maligniteter, störningar i immunsystemet, miljöpåverkan, ålder och genetisk predisposition (4).
Varje typ av icke-ärrbildande håravfall har sina egna orsaker:
- Ärftligt håravfall (androgenetisk alopeci): Ärftligt och orsakas av exponering för dihydrotestosteron (3).
- Diffust håravfall (telogen effluvium): Utlöses ofta efter akuta händelser eller stressfaktorer inklusive allvarlig sjukdom, större kirurgi, sköldkörtelsjukdom, graviditet, järnbristanemi, snabb viktminskning och vissa mediciner (3).
- Fokalt håravfall (alopecia areata): Beror på en autoimmun sjukdom som ofta utvecklas i barndomen, och kan drabba människor i alla åldrar, kön och etniciteter (3).
Behandlingsalternativ för håravfall
Flera behandlingsalternativ har utvärderats i randomiserade kliniska prövningar. Det finns olika behandlingsalternativ så som läkemedel, kirurgi, lågnivålaserterapi och alternativa metoder som kosttillskott och mindfulness-övningar. Även om effekten av vissa av dessa behandlingar har studerats länge, är bevisen för komplementära och alternativa behandlingar, inklusive naturprodukter och övningar för kropp och själ, begränsade och kräver ytterligare studier (6).
Det är också viktigt att komma ihåg att ingen behandling är 100 % effektiv.
Topikal behandling (Minoxidil)
Minoxidil används ursprungligen för att behandla högt blodtryck. När det används topikalt är Minoxidil effektivt för att främja håråterväxt hos kvinnor med androgenetisk alopeci och kan användas av både män och kvinnor (7). Det stimulerar hårsäckarna och finns receptfritt på apotek.
Orala läkemedel (Finasterid)
Finasterid, ett hormonreglerande läkemedel, har visat sig effektivt för håråterväxt hos män och kvinnor. I en studie på manliga enäggstvillingar förbättrade Finasterid hårväxten signifikant och minskade håravfall (8). På samma sätt, hos män med håravfall i hårbotten, ökade Finasterid antalet hårstrån och förbättrade hårväxten (9). Även om bevisen för dess användning hos kvinnor är begränsad, kan det övervägas för dem som inte svarar på topikal Minoxidilbehandling (10). De potentiella teratogena (fosterskadande) effekterna av Finasterid måste dock has i åtanke, särskilt hos kvinnor i fertil ålder.
Kirurgiska alternativ (hårtransplantation)
En hårtransplantation är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att hårsäckarna flyttas från en del av kroppen (vanligtvis baksidan eller sidorna av hårbotten) till de kala eller tunnare områdena. Hårtransplantation är en effektiv och permanent behandling för androgenetisk alopeci, särskilt hos patienter med stabiliserat håravfall (11). Operationen kan avsevärt öka hårtätheten och hårbottens täckning. Även om mer forskning behövs för att utvärdera effektiviteten av specifika hårtransplantationstekniker, är den övergripande framgången för hårtransplantation väldokumenterad (11).
Lågnivå laserterapi
Lågnivå laserterapi (LLLT) använder lågnivålasrar eller lysdioder för att stimulera hårsäckarna och främja hårväxt. Ljusenergin tränger in i hårbotten, uppmuntrar cellulär aktivitet och stimulerar cirkulationen vilket resulterar i tillväxt av hårsäckar. LLLT utföras via enheter som laserkepsar eller hjälmar. Det kan användas ensamt eller i kombination med andra behandlingar för tillstånd som androgenetisk alopeci.
Majoriteten av studierna visar att LLLT är effektivt, men det behövs ytterligare bevis. Vidare finns det ett erkänt behov av standardisering inom LLLT-området.
En nyligen genomförd litteraturgenomgång visade att LLLT är effektivt vid behandling av håravfall hos både män och kvinnor, och har en god säkerhetsprofil (12). Studien omfattade 10 randomiserade kontrollerade studier varav 3 endast inkluderade kvinnor. Liknande, rapporterade andra en positiv effekt utan biverkningar av LLLT vid behandling av både manligt och kvinnligt håravfall (13). En annan granskning drog också slutsatsen att LLLT är säkert och effektivt för manligt och kvinnligt håravfall, men betonade behovet av fler randomiserade kontrollerade studier och standardiserade protokoll (14).
Behovet av standardiserade protokoll och visuella bevis i LLLT-studier håller flera forskare med om (15). Nio studier gällande kam och hjälm/mössenheter hittades, varav fem var randomiserade kontrollerade studier (15). Att jämföra data mellan lågnivå laserterapistudier (LLLT) och traditionella behandlingar mot håravfall (Minoxidil, Finasterid) visade sig vara utmanande på grund av bristande visuella bevis, få försökspersoner och betydande variationer i studiens varaktighet och effektmätningar (15). Det finns många osäkerheter kring den optimala behandlingsregimen, inklusive underhållsbehandling och de långsiktiga effekterna av LLLT-användning. För att ta itu med dessa problem rekommenderas det att protokollen standardiseras för alla prövningar. Dessutom bör framtida prövningar innehålla visuella bevis, och prövningens längd bör förlängas till 12 månader för en mer omfattande utvärdering.
Dessa granskningar och metaanalyser ger bevis för effektiviteten av LLLT vid håravfall, men betonar också behovet av ytterligare forskning och standardisering inom området.
Kosttillskott
Användningen av kosttillskott är ett av de mest kontroversiella områdena för håravfall. Ofta marknadsförs de som ”naturliga” botemedel och det finns en del bevis för att vissa kosttillskott kan vara effektiva mot håravfall, men det behövs fler randomiserade kliniska studier.
En nyligen genomförd systematisk översikt försökte besvara frågan ”Är kosttillskott eller kostinterventioner säkra och effektiva för patienter med håravfall” (16). Analysen omfattade 30 studier av näringsinterventioner, med bevis av högsta kvalitet som tyder på den potentiella effektiviteten av olika kosttillskott vid behandling av håravfall, inklusive Viviscal, Nourkrin, Nutrafol, Lamdapil, Pantogar, capsaicin och isoflavon, omega 3 och 6 med antioxidanter, äpple nutraceutical, totala glukosider av paeony och sammansatta glycyrrhizintabletter, zink, tokotrienol och pumpafröolja. Men granskningen belyste också behovet av större randomiserade kliniska prövningar med aktiva läkemedel som jämförelse. Andra föreslog en kombinationsbehandling, inklusive kosttillskott, för att hantera håravfall, men betonade behovet av ytterligare studier för att fastställa effektivitet (17).
Andra varnade däremot för användningen av vitamin- och mineraltillskott för hårväxt, med hänvisning till brist på bevis och potentiella hälsorisker (18).
Den totala effekten av kosttillskott som behandling av håravfall är fortfarande ofullständig, och ytterligare forskning och bevis behövs.
Sammanfattningsvis, medan behandlingar som Minoxidil, Finasterid och hårtransplantationer har utvecklats, behöver LLLT och kosttillskott fortfarande mer forskning för utbredd acceptans. LLLT är lovande, men vi behöver mer bevis och standardisering. Kosttillskott är fortfarande kontroversiella, och vissa studier tyder på effektivitet, medan andra varnar för dem utan starka bevis. Sammantaget kräver att hitta effektiva och säkra behandlingar för håravfall pågående forskning och en tydlig förståelse för de olika faktorer som är inblandade.
Varför räcker kanske inte standardmetoder för att behandla eller förhindra ytterligare håravfall?
Traditionella behandlingar som Minoxidil och 5-alfa-reduktashämmare har länge används och varit de bästa alternativen för att behandla håravfall, men ny forskning pekar på att de ine full ut adresserar de komplexa biologiska faktorer som påverkar håravfallet.
För att förstå komplexiteten i håravfall, behöver vi titta på två typer av håravfall: åldersbetingat alopeci och ärftligt håravfall (1). Åldersbetingat alocepi är ett relativt nytt koncept och erkänns som håravfall på grund av ”hög ålder” eftersom det händer hos personer över 60 år som inte har en familjehistoria av skallighet (vi tycker inte att 60 års ålder är gammalt!). Åldersbetingat håravfall leder till hårförtunning utan att påverkas av hormoner, och det orsakar också en minskning av antalet hårsäckar och hårtjocklek med tiden. När åldersbetingat håravfall jämfördes med ärftligt håravfall med hjälp av genanalys visade det sig att de har olika genetiska mönster, vilket tyder på att de kan ha olika orsaker.
Vissa forskare är intresserade av att veta hur oxidativ stress och inflammation påverkar hårsäckarna (20). Vid åldersbetingat alopeci är vissa gener som ansvarar för signalering i hårsäckarna och upprätthåller deras struktur och energiproduktion mindre aktiva (nedreglerade), medan gener kopplade till oxidativ stress och inflammation är mer aktiva (uppreglerade). Detta tyder på att både genetiska faktorer och miljöfaktorer som oxidativ stress spelar en roll i åldrande hår.
På samma sätt, vid ärftligt håravfall, finns det förändringar i genaktiviteten relaterade till olika stadier av hårväxt och underhåll, med vissa gener som blir mer aktiva under stadier där hårväxten minskar. Forskare undersöker också effekterna av lipidperoxider på hårsäckar (21). De upptäckte att applicering av dessa föreningar kan utlösa en tidig start av en fas i hårväxtcykeln som kallas katagen, och det kan också leda till att hårsäcksceller genomgår apoptos eller celldöd. Dessa fynd belyser betydelsen av oxidativ stress i hårets åldrande och ger ledtrådar om möjliga mål för behandling.
Dessutom tyder undersökningar av dermal papill-celler från både skallig och icke-skallig hårbotten på variationer i cellegenskaper och genaktivitet. Dermal papill-celler från skalliga områden visar minskad förmåga att föröka sig, ökad förekomst av markörer kopplade till cellåldrande och ökade nivåer av indikatorer associerade med oxidativ stress och DNA-skador. Dessa fynd tyder på att celler i skalliga regioner är särskilt känsliga för miljötryck, vilket betonar kopplingen mellan hårsäckarnas hälsa och åldringsprocessen.
Baserat på dessa upptäckter har forskare utmanat den konventionella synen på håravfall som enbart drivs av genetik och hormoner. Istället föreslår de ett nytt perspektiv och ramar in det som en hårsäcksspecifik åldringsprocess som påskyndas av olika interna och externa faktorer som hormoner, miljö, inflammation, blodflöde och kost. Detta nya synsätt tyder på nya behandlingsriktningar utöver den traditionella användningen av Minoxidil och 5-alfa-reduktashämmare. Dessutom belyser betydelsen av mikroskopisk follikelinflammation vid håravfall dess inverkan på behandlingssvaret. Förekomsten av mikroinflammation och fibros korrelerar med en lägre sannolikhet för återväxt som svar på behandlingen, vilket betonar vikten av att ta itu med inflammatoriska processer vid hantering av håravfall (1).
