I våra hektiska liv är det lätt att glömma bort vikten av optimal hjärnhälsa, särskilt när konsekvenserna av kognitiv försämring kan kännas långt bort. Men att investera i hjärnhälsa kan gynna både ditt nuvarande och framtida välmående. Att bibehålla en frisk hjärna är avgörande för vårt allmänna välmående och livslängd, och påverkar både vår fysiska och mentala hälsa i alla åldrar.
Den här artikeln är en introduktion till optimal hjärnhälsa och lägger grunden för de steg du kan göra för att skydda och optimera din kognitiva funktion, något som kommer diskuteras mer i en kommande artikel. Vi kommer också att utforska sambandet mellan hjärnhälsa och förebyggande av kroniska sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom och demens. Även om dessa två tillstånd ofta är förknippade med åldrande är det viktigt att förstå att hjärnans hälsa är relevant i alla skeden av livet.
Genom att göra livsstilsförändringar och vidta proaktiva åtgärder kan vi både optimera och skydda vår hjärnhälsa och minska risken för kognitiv försämring – vilket tar oss ett steg närmare NEM:s vision om att skapa en värld där alla människor lever längre utan åldersrelaterade sjukdomar.
Varför är hjärnhälsa viktigt i alla åldrar?
Att upprätthålla en frisk hjärna är avgörande för det allmänna välmåendet och livslängden eftersom det påverkar fysisk och mental hälsa, produktivitet och kreativitet (1). En kropp är inte frisk om hjärnan inte är frisk. Optimal hjärnprestanda påverkas av flera olika faktorer, inklusive fysisk träning, kost, samt socialt och intellektuellt engagemang (2). Att förstå dessa faktorer är nödvändigt eftersom allt fler människor drabbas av hjärnrelaterade tillstånd, och det finns ett ökande behov av förebyggande åtgärder (3).
Att upprätthålla en optimal hjärnhälsa handlar om mer än att förebygga Alzheimers sjukdom eller demens senare i livet. Även i tidig vuxen ålder kan en försämrad hjärnhälsa visa sig som minnesförlust, kognitiv försämring och svårigheter med fokus och koncentration (4). Faktorer som stress, dålig sömn och miljöpåverkan kan bidra till dessa problem, vilket belyser vikten av att prioritera hjärnans hälsa redan från en ung ålder.
Under de senaste åren har demens blivit ett växande problem över hela världen (5). Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens (5). Även om ålder fortfarande är den största riskfaktorn finns det goda nyheter – 35–40 % av dessa fall kan förebyggas (5). Livsstilsfaktorer, inklusive kost och fysisk aktivitet, kan spela en viktig roll för att potentiellt fördröja och förhindra utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Varför är ålder den största riskfaktorn för demens?
Den primära riskfaktorn för demens är det naturliga åldrandet. När vi åldras ökar sannolikheten avsevärt för att utveckla demens. I åldersgruppen 65–69 år är cirka 2 % av befolkningen drabbade av demens (7). Risken ökar stadigt med åldern och fördubblas ungefär vart femte år. Som ett resultat av detta drabbas cirka 33 % av dem över 90 år av demens. Åldrandet ökar risken för demens eftersom tillstånden som leder till demens, såsom Alzheimers sjukdom eller kärlsjukdom, kräver lång tid för att skada hjärnan tillräckligt mycket för att ge upphov till symtom. Ju längre en person lever, desto större blir risken för att demens ska utvecklas.
Det är också viktigt att förstå att demens INTE är en naturlig del av åldrandet utan en sjukdom. Denna åtskillnad är viktig eftersom den betonar att demens inte är en oundviklig konsekvens av åldrande, utan snarare ett medicinskt tillstånd som kan påverkas av flera faktorer. Genom att erkänna demens som en sjukdom kan vi bättre förstå vikten av förebyggande åtgärder och tidiga insatser för att hantera dess effekter.
Vissa saker gör en person mer mottaglig för att utveckla sjukdomen (riskfaktorer). Även om det finns riskfaktorer som en individ inte kan kontrollera (t.ex. ålder, gener, etnicitet, kön och miljö), finns det många saker som kan kontrolleras, så kallade modifierbara riskfaktorer.
Vad är en optimal frisk hjärna?
Hjärnan är ett komplext organ. Att definiera hjärnhälsa har därför varit utmanande och är ett ämne för stor debatt även idag (8).
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) handlar hjärnhälsa inte bara om att undvika sjukdomar, det handlar om hur väl hjärnan fungerar i olika aspekter av livet (4). Dessa aspekter inkluderar hur man tänker, uppfattar världen, hanterar känslor, interagerar med andra, beter sig och rör sig.
Att optimera hjärnans hälsa innebär att arbeta för att förbättra hur hjärnan fungerar inom alla dessa områden. Det handlar om att hitta sätt att hjälpa hjärnan att anpassa sig och prestera på topp under hela livet, inte bara när man blir äldre.
Att uppnå en optimeral hjärnhälsa innebär att ta itu med faktorer som fysisk hälsa, säkra miljöer, livslångt lärande och sociala kontakter (4). Dessa faktorer påverkar hur hjärnan utvecklas och klarar av utmaningar. Genom att fokusera på dessa aspekter kan människor upprätthålla en god hjärnhälsa och minska risken för sjukdomar.
Det kan uppstå problem som påverkar hjärnans utveckling eller funktion i alla skeden av livet, inte bara i senare skeden, vilket potentiellt kan leda till olika neurologiska problem (4). Effektiv vård för dessa tillstånd kräver samarbete mellan olika områden, med fokus på förebyggande, behandling och stöd.
Att ha ett proaktivt förhållningssätt
Att prioritera hjärnans hälsa är avgörande för personer i alla åldrar. Genom att förstå de faktorer som påverkar hjärnans hälsa och vidta proaktiva åtgärder för att optimera kognitiv funktion kan människor förbättra sitt allmänna välmående och minska risken för kroniska sjukdomar som Alzheimers sjukdom och demens.
Det är viktigt att notera att Alzheimers sjukdom inte är en oundviklig konsekvens av åldrande; Det är en kronisk sjukdom som kan påverkas av olika faktorer. Det finns dock ingen allmänt accepterad metod för att identifiera riskfaktorer genom biomarkörtestning hos friska individer under 65 år i Sverige. Vi anser att det är av yttersta vikt att förebygga kroniska sjukdomar och fokusera på individer tidigare.
På NEM prioriterar vi proaktiva metoder för hjärnhälsa och förebyggandet av kroniska sjukdomar. Vi använder olika objektiva biomarkörer som blodsocker, blodtryck och kolesterol, tillsammans med information från genetiska tester, sömnmönster som spåras av wearables och hälsoenkäter. Detta omfattande tillvägagångssätt gör det möjligt för oss att spåra trender över tid istället för att bara fokusera på enskilda mätningar och om de faller inom ett normalt intervall, som traditionell sjukvård vanligtvis gör. Dessa biomarkörer, tillsammans med andra som ingår i vårt NEM 360-erbjudande, är traditionellt förknippade med andra kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och metabol hälsa. Men de kan också ge insikter om riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom. Vi strävar sedan efter att ge praktiska insikter och personliga strategier för att minska riskfaktorer och främja hjärnans hälsa nu och i framtiden. Slutligen handlar det inte bara om att vara sjukdomsfri utan om att maximera hjärnans förmåga på alla områden, inklusive tänkande, rörelse och känslomässigt välmående.
Referenser:
- Avan A, Hachinski V. Brain health: Key to health, productivity, and well-being. Alzheimers Dement J Alzheimers Assoc. 2021;
- Mattson MP. Lifelong Brain Health is a Lifelong Challenge: From Evolutionary Principles to Empirical Evidence. Ageing Res Rev. 2015 Mar;0:37–45.
- Alsufieva A, Aleeva D. A Review of the Definition and Significance of the Brain Health. J Biomed Sustain Healthc Appl. 2023 Jul 5;129–40.
- Optimizing brain health across the life course: WHO position paper [Internet]. [cited 2024 Apr 15]. Available from: https://www.who.int/publications-detail-redirect/9789240054561
- Baranowski BJ, Marko DM, Fenech RK, Yang AJT, Macpherson REK. Healthy brain, healthy life: a review of diet and exercise interventions to promote brain health and reduce Alzheimer’s disease risk. Appl Physiol Nutr Metab. 2020 Oct;45(10):1055–65.
- Gorelick P, Furie K, Iadecola C, Smith EE, Waddy SP, Lloyd‐Jones D, et al. Defining Optimal Brain Health in Adults: A Presidential Advisory From the American Heart Association/American Stroke Association. Stroke. 2017;
- Association A. 2016 Alzheimer’s disease facts and figures. Alzheimers Dement. 2016;12(4):459–509.
- Gorelick PB, Sorond FA. What is Brain Health? Cereb Circ – Cogn Behav. 2023;
