Kosttillskott baserade på hälsoformulär kan ge oönskade konsekvenser

Allt fler företag startas där vitaminer säljs i snygga förpackningar, separat eller i påsar med dygnsdosering. Influencers och unga följare som prioriterar sin hälsa och välmående, hoppar snabbt på nya trender om snyggt paketerade kosttillskott på nätet som kostar alldeles för mycket. Dessa kosttillskott ”skräddarsys” oftast med hjälp av ett hälsoquiz där kunden får besvara frågor om sitt mående. Men det kan bli högst problematiskt att dosering och rekommendation om kosttillskott inte föregås av provtagning under ledning av legitimerade läkare. Kosttillskott är nämligen inte receptbelagda läkemedel och därav är läkare sällan inblandade i dess förskrivning – fastän de kanske borde vara det i större utsträckning, då kosttillskott kan interagera med eventuella läkemedel som man tar – och därför är det viktigt att man informerar sin läkare om man exempelvis tar några tillskott. Bland annat kan upptag, omsättning och nedbrytning av läkemedel påverkas av substanser som kan finnas i kosttillskott. Risken för negativa hälsoeffekter vid användning av kosttillskott och läkemedel samtidigt bedöms vara större jämfört med att äta vanliga livsmedel tillsammans med läkemedel1, 2.

Genom att endast studera ett hälsoformulär utan att ha specifik kännedom om klienten, kan felaktiga doseringar och rekommendationer ges till individen, då flera olika vitamin- och mineralbrister uppvisar liknande symtom. Individen kan lida av allvarliga brister av en helt annan vitamin än vad man har bedömt initialt, eller lida av en allvarlig underliggande sjukdom. På Karolinska Institutet har man bland annat sett ett samband mellan tillskott med antioxidanteffekter (så som Vitamin A, Vitamin C och Vitamin E) och ökade metastaser hos cancerpatienter3. Därför rekommenderar man inte cancerpatienter eller personer friskförklarade från cancer att konsumera dessa kosttillskott. Det blir svårt att kontrollera detta med endast ett hälsoquiz som inte tar samma hänsyn till anamnes och komplex sjukdomshistorik, som en läkare vanligtvis gör i samband med en medicinsk undersökning.

Därutöver kan många kunder spendera tusentals kronor på onödiga kosttillskott innan de har gjort en grundlig hälsoundersökning – som självklart kan innefatta ett gediget hälsoformulär om livsstil och sjukdomshistoria men som framför allt innefattar provtagning och genomgång av resultaten med läkare i enlighet med etablerad medicinsk praxis. Genom riktad provtagning kan en läkare utesluta behovet av att ta felaktiga kosttillskott och i stället ge råd om vilka tillskott som man kan faktiskt behöver – eller inte alls behöver – i syfte att förbättra sitt välmående och sina labbvärden. En läkare ger främst råd om hur individen kan få i sig rätt vitaminer och mineraler via kosten och fokus för patientens välmående ska alltid grunda sig i en varierad och nutritionsrik kost anpassad efter behovet i kombination med en sund livsstil, även om kosttillskott kan rekommenderas när kosten inte är tillräcklig för att hamna på optimala nivåer. Vissa mottagningar erbjuder även genetiska undersökningar för att ytterligare förstå individens behov och genetiska riskfaktorer. Genom en kombination av genetisk provtagning och undersökning med blodprover kan dessa risker, med att felaktiga kosttillskott ordineras, minimeras.

”En stor del av vårt välmående handlar om en balans av kost, träning, sömn och kosttillskott vid behov. En individ kan lätt misstas för att lida av B12 eller D-vitaminbrist. Men via en korrekt läkarundersökning kan eventuella vitamin- och mineralbrister uteslutas samtidigt som fokus läggs på livsstilsförändringar, sömnhygien och fysisk aktivitet. Vi skapar dynamiska hälsoplaner baserade på individuella undersökningar och regelbundna uppföljningar, där man får kännbara resultat utan att lägga ner tusentals kronor i onödan medan ens symptom och hälsa försämras.”  

Dr. Mahir Vazda M.D
Specialist i internmedicin
Nordic Executive Medicine

  1.  National Institute of Health. (2020). Dietary Supplements: What You Need to Know https://ods.od.nih.gov/factsheets/WYNTK-Consumer/  [Accessed 8 July, 2022]
  2. Livsmedelsverket. (2021). https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/risker-med-kosttillskott [Accessed 8 July, 2022]
  3. Karolinska Institutet. (2021). Cancer, rapid ageing and nutrition – Martin Bergö, https://ki.se/en/bionut/cancer-rapid-ageing-and-nutrition-martin-bergo  [Accessed 8 July, 2022]