Metformin har fått mycket uppmärksamhet ända sedan det tillkännagavs att studier skulle genomföras i försök utnämna det till världens första anti-aging-läkemedel. Ledande forskare inom gerontologi, som David Sinclair, har gjort offentliga uttalande om att de använder Metformin för att vända åldringsprocesserna i sina kroppar. Det är däremot viktigt att se förbi all uppståndelse. Vad är den vetenskapliga processen bakom läkemedsprövningar? Varför testas Metformin? Och varför är det viktigt att alltid titta på data i stället för förhoppningar?
Godkännandeprocessen för läkemedel
Läkemedel måste godkännas innan de kan förskrivas till patienter. I USA är det FDA (Food & Drug Administration) som godkänner läkemedel och i Europa är det EMA (European Medical Agency). EMA har ett nära samarbete med de nationella hälso- och sjukvårdsorganen i alla EU-länder. Kliniska prövningar är en del av denna godkännandeprocess och sker för att vi vetenskapligt ska kunna ta reda på om ett läkemedel är säkert och effektivt.
Läkemedelsutvecklingsprocessen börjar med kemisk utveckling av läkemedlet. Det följs sen av undersökningar på hur läkemedlet reagerar i en petriskål och av studier i djurmodeller. Läkemedelsutvecklingen avslutas med kliniska studier, för att säkerställa att då sker när mycket information redan är känt om läkemedlet. Under kliniska studier testas läkemedlets effektivitet och säkerhet hos människor och för säkerhetsskull är dessa studier utformade att ske i olika faser.
De 3 faserna av kliniska studier på människor
- I den första fasen testas läkemedlet i en liten grupp friska frivilliga försökspersoner. Fokusen i denna fas ligger på säkerhet, vilket är anledningen till att försökspersonerna får en mycket låg dos till en början. Detta är för att ge möjligheten att eventuella biverkningar att uppstå utan att de är speciellt allvarliga. När de eventuella biverkningarna vid en låg dos har hittats, ökas dosen sedan gradvis. De inledande stadierna av läkemedelsprövningen skapar en uppfattning om vilken dos av läkemedlet som sannolikt kommer att vara effektiv och vad den maximala dosen av läkemedlet är innan det blir giftigt, dvs den högsta tolerabla dosen.
- I det andra fasen används läkemedlet för att behandla en större grupp människor (kanske 100–300) med sjukdomen som läkemedlet är avsett att behandla. Det kontrolleras hur läkemedlet påverkar personer som inte är helt friska. Fokusen i denna fas är att mäta läkemedlets effektivitet och kortsiktiga säkerhet.
- I den tredje fasen testas läkemedlet på minst 500 personer och upp till några tusen patienter. Det här är oftast genom en dubbelblind klinisk studie som jämför läkemedlet som behandlingsalternativ mot standardbehandlingen av sjukdomen eller mot placebo. Detta görs för att visa läkemedlets verkliga effektivitet samt för att mäta säkerheten hos en större grupp människor, där det sannolikt finns ett bredare spektrum av individgrupper med fler genetiska och individuella skillnader.
Ovanstående sammanfattning beskriver standardvägen för ett helt nytt läkemedel. Det finns dock många situationer där en klinisk studie kan behövas, trots att läkemedlet redan är godkänt för användning för andra indikationer, till exempel med Metformin.
Metformin – världens första anti-aging läkemedel?
Metformin har använts som läkemedel för att behandla typ 2-diabetes i nästan 60 år (1). Även om de exakta farmakodynamiska mekanismerna inte är helt klarlagda, fungerar Metformin generellt genom att hindra kroppen från att absorbera mer glukos från maten vi äter, samtidigt som glukosupptaget till cellerna ökar (2). Detta förbättrar insulinkänsligheten – en dålig insulinkänslighet är ett kännetecken för diabetes (2).
Under de senaste åren har undersökningar av Metformin som ett potentiellt läkemedel för att bromsa åldringsprocessen börjat äga rum. Anledningen till det här är möjliga synergier med hur Metformin verkar på diabetessymtom som kan ha en positiv effekt på några kännetecken för åldrande, såsom näringskänslighet (3). Det här är ett område som har fått mycket uppmärksamhet eftersom det otroligt billiga läkemedlet kan vara tillgängligt för en utbredd befolkning om det godkänns för den indikationen (4).
Off-label-användning av läkemedel
Världshälsoorganisationen erkände delvis åldrande som en orsak till sjukdom 2021, vilket är det första steget mot att åldrandet erkänns som en ”indikation” (5). En indikation är den sjukdom eller det tillstånd som ett läkemedel är avsett för. När läkemedlet används för andra indikationer än de godkända kallas det ”off-label-användning”.
Det finns vissa medicinska tillfällen där detta är acceptabelt, men det kan leda till farliga oavsiktliga konsekvenser. Ett exempel på detta är Talidomid-tragedin där ett läkemedel som ursprungligen användes som sömntablett började rekommenderas som ett läkemedel för morgonsjuka (illamående på morgonen för gravida kvinnor), vilket ledde till allvarliga fosterskador.
Motverka åldrande med Metformin
Metformin är för närvarande godkänt för behandling av diabetes eftersom det har en effekt på glukosnivåerna i kroppen. Det är dock inte godkänt för att behandla åldrande, och det måste undersökas om Metformin kan användas regelbundet och säkert av icke-diabetiker. Den kliniska studien som kommer att undersöka detta kallas TAME, eller ”Targeting Aging with Metformin. Studien kommer att undersöka användningen av Metformin för att holistiskt behandla åldersrelaterade komorbiditeter (sjukdomar som uppstår samtidigt med åldrandet) som hjärt- och kärlsjukdomar och cancer (6).
Metformin måste behandla åldersrelaterade komorbiditeter i stället för åldrandet i sig själv för att tillåtas av FDA. Men enligt den ansvariga forskaren för TAME-studien, Nir Barzilai, spelar det ingen roll vad de kallar det – om läkemedlet kan öka antalet friska år i människors liv, så kommer det att ha nått sin potential (7).
Att förlänga hälsan – inte livslängden?
Vägen framåt är dock inte spikrak. Även om de flesta bevis tyder på att Metformin kan förlänga hälsospannet hos en individ, har det ännu inte bevisats att det kan förlänga en individs livslängd. Dessutom finns det forskning som tyder på att det kanske inte är hälsosamt att ge det till äldre människor.
Det visade sig att när Metformin administrerades till äldre djur förvärrade det den åldersrelaterade dysfunktionen i mitokondrierna och ledde till en ökning av andningssvikt (8). Det innebär nödvändigtvis inte att samma sak kommer att hända med människor, men det är en viktig påminnelse om att Metformins förmåga att behandla diabetes inte är en garanti att det kan behandla åldrande med samma kapacitet.
Referenser
- Bailey CJ. Metformin: historical overview. Diabetologia. 2017 Sep;60(9):1566–76.
- Rojas LBA, Gomes MB. Metformin: an old but still the best treatment for type 2 diabetes. Diabetol Metab Syndr. 2013 Feb 15;5(1):6.
- Kulkarni AS, Gubbi S, Barzilai N. Benefits of Metformin in Attenuating the Hallmarks of Aging. Cell Metab. 2020 Jul 7;32(1):15–30.
- John M. Eisenberg Center for Clinical Decisions, Communications Science. [Table], Average Wholesale Prices for Diabetes Medicines. Agency for Healthcare Research and Quality (US); 2011.
- ICD-11 for Mortality and Morbidity Statistics [Internet]. 2021 [cited 2022 Jan 26]. Available from: https://icd.who.int/browse11/l-m/en#/http%3a%2f%2fid.who.int%2ficd%2fentity%2f459275392
- TAME – Targeting Aging with Metformin [Internet]. American Federation for Aging Research. [cited 2022 Jan 26]. Available from: https://www.afar.org/tame-trial
- Hall S. Feature: The man who wants to beat back aging. Science [Internet]. 2015 Sep 16; Available from: https://www.science.org/do/10.1126/science.aad1764/abs/
- Espada L, Dakhovnik A, Chaudhari P, Martirosyan A, Miek L, Poliezhaieva T, et al. Loss of metabolic plasticity underlies Metformin toxicity in aged Caenorhabditis elegans. Nat Metab. 2020 Nov;2(11):1316–31.
