Sköldkörtelns påverkan och symtom

Har du ett eller flera av följande symtom?

• Ångest
• Trötthet
• Orkeslöshet
• Sömnsvårigheter
• Köldkänslighet

Alla dessa är vanliga symtom om du känner dig stressad eller på grund av depression som orsakas av den långa kalla vintern i Sverige.  Men det kan också vara något allvarligare, och mycket vanligare än man kan tro.  Januari är ”Sköldkörtel-månaden” som uppmärksammar de olika hälsoproblemen i samband med sköldkörteln. I denna artikel kommer vi att diskutera sköldkörteln och de mest vanliga sköldkörtelstörningarna såsom underproduktion och överproduktion.

Sköldkörtelns funktion

Sköldkörtelns funktion är avgörande för metabolismen av nästan alla vävnader och är avgörande för utvecklingen av det centrala nervsystemet hos foster och barn (1).  Behandlingsmetoderna för sköldkörtelrubbningar är svåra och kan vara ineffektiva för vissa patienter (2).

Sköldkörtelhormoner är viktiga för:

• Tillväxt
• Neuronal (nervcells-) utveckling
• Reproduktion
• Reglering av energimetabolism

Problem med sköldkörteln är vanligt, men symtomen varierar och är ospecifika, som de som anges ovan, vilket tenderar att fördröja diagnosen. Om det lämnas odiagnostiserat eller obehandlat kan det få negativa konsekvenser för hälsan (2).

Vad är sköldkörteln?

Sköldkörteln är en körtel. Sköldkörteln är liten och formad som en fjäril, och finns på framsidan av nacken (3). Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning.  En dåligt fungerande sköldkörtel kan påverka hela kroppen (3).   De två hormoner som sköldkörteln producerar är T4 (tyroxin, innehållande fyra jodatomer) och T3 (trijodtyronin, innehållande tre jodatomer). Dessa hormoner signalerar till cellerna hur mycket energi som ska användas. En hälsosam sköldkörtel upprätthåller tillräckliga nivåer av de två hormonerna och ämnesomsättningen fungerar bra. Jod är ett viktigt element för att producera T3 och T4 (kopplingen med jod diskuteras längre ner i artikeln).   Sköldkörteln styrs av en annan körtel som kallas hypofysen. Hypofysen ligger i mitten av skallen, strax under hjärnan. Det är en viktig körtel och kallas ofta ”huvudkörteln” i det endokrina systemet eftersom det styr många viktiga funktioner i det endokrina systemet (körtelsystemet) (4). När hypofysen upptäcker en ökning eller minskning av sköldkörtelhormon i kroppen, justerar den nivåerna av sitt eget hormon som kallas sköldkörtelstimulerande hormon (TSH). Hypofysen släpper ut TSH i blodet som cirkulerar till sköldkörteln för att berätta för kroppen vad den behöver göra för att återgå till det normala.

Figur 1: Anatomy i sköldkörteln

 

Typer av problem med sköldkörteln

Det finns två huvudtyper av sköldkörtelstörningar – hypertyreos och hypotyreos. När kroppen producerar för mycket sköldkörtelhormon använder kroppen för mycket energi och tillståndet kallas hypertyreos (överproduktion). När kroppen producerar för lite sköldkörtelhormon använder kroppen för lite energi och tillståndet kallas hypotyreos (underproduktion).   Dessa störningar är vanliga, men om de inte diagnostiseras eller behandlas kan de ha skadliga hälsoeffekter och bidra till infertilitet, hjärt-kärlsjukdom, neurologiska och muskuloskeletala symtom och ökad dödlighet (5).

Symtom på sköldkörtelstörning

Symtomen beror på om hypertyreos eller hypotyreos har utvecklats.   När hypertyreos uppstår producerar kroppen för mycket sköldkörtelhormon och påskyndar ämnesomsättningen vilket kan leda till (4):

• Ökad hjärtfrekvens
• Ökad svettning
• Ökad tarmrörelse
• Nervositet
• Ångest
• Sömnstörningar
• Muskelsvaghet
• Trötthet
• Viktminskning
• Minskad menstruation

När hypotyreos uppstår producerar kroppen för lite sköldkörtelhormon och saktar ner ämnesomsättningen vilket kan leda till(6):

• Lägre hjärtfrekvens
• Köldkänslighet
• Förstoppning
• Glömska
• Depression
• Trötthet
• Viktuppgång

Jodens roll för sköldkörtelfunktionen

Jod är känt för att kontrollera sköldkörtelfunktionen och förhållandet mellan jodbrist och sköldkörtelsjukdom har varit känt sedan början av 1900-talet (1). Jod är ett element som behövs för att sköldkörteln ska producera sköldkörtelhormoner (T3 och T4). Mängden jod måste vara rätt. För mycket eller för lite jod orsakar T3 och T4 att vara utanför normala intervall, och det leder till problem som hypotyreos och hypertyreos, och andra komplikationer. Mängden jod är särskilt viktigt under graviditet och spädbarn eftersom det är relaterat till neurologiska och psykologiska underskott hos barn (1).   Våra kroppar producerar inte jod. Jod förvärvas från kost och tillsätts också till salt i många länder som i Sverige (7).  Över hela världen är jodbrist den vanligaste orsaken till sköldkörtelrubbningar, inklusive hypotyreos (7).

Riskfaktorer

Sköldkörtelsjukdom kan drabba vem som helst, oavsett ålder men det är vanligast hos personer över 60 år.  Det förekommer hos båda könen men är upp till 10 gånger vanligare hos kvinnor (3). Andra riskfaktorer inkluderar familjehistoria av sköldkörtelsjukdom, autoimmun sjukdom (typ 1-diabetes, autoimmun gastrisk atrofi, celiaki), Downs syndrom eller Turners syndrom, vissa mediciner, behandling för tidigare sköldkörteltillstånd eller cancer (tyreoidektomi eller strålning) (2). Jodbrist är en viktig faktor för risken för sköldkörtelsjukdom, men andra faktorer, såsom åldrande, rökstatus, genetisk mottaglighet, etnicitet, hormonstörande ämnen och tillkomsten av nya terapier, inklusive immunkontrollpunktshämmare, påverkar också sköldkörteln (2).

Vanliga orsaker till rubbningar på sköldkörteln

Alla sköldkörtelrubbningar orsakas av andra sjukdomar som påverkar hur sköldkörteln fungerar. Vissa störningar triggar sköldkörteln att överproducera sköldkörtelhormoner (hypertyreos); medan andra att underproducera sköldkörtelhormoner (hypotyreos).   Vanliga tillstånd som kan orsaka hypertyreos:

• Graves sjukdom: Den vanligaste orsaken (mer än 70 %) till fall av hypertyreos i jod-tillräckliga populationer (8). Graves sjukdom är ett autoimmunt tillstånd där hela sköldkörteln överproducerar sköldkörtelhormon.
• Noduler: Hypertyreos kan orsakas av en eller flera knölar eller klumpar som producerar för mycket av T4-hormonet i sköldkörteln (8). Detta tillstånd är känt som giftig nodulär eller multinodulär struma.
• Tyreoidit: Detta är inflammation i sköldkörteln.  Den innehåller en grupp olika individuella störningar som vanligtvis orsakas av ett autoimmunt svar eller av en virusinfektion. Det kan orsaka antingen ovanligt höga eller låga nivåer av sköldkörtelhormonerna (både hypertyreos och hypotyreos).  Detta tillstånd kan vara tillfälligt (varar i veckor eller månader) och kan vara antingen smärtsamt eller inte kännas alls.

Vanliga tillstånd som kan orsaka hypotyreos:

• Tyreoidit: Inflammation i sköldkörteln, som diskuterats ovan. Tyreoidit kan sänka mängden hormoner som sköldkörteln producerar.
• Hashimotos tyreoidit: I länder med jodbrist är den vanligaste orsaken till hypotyreos kronisk autoimmun tyreoidit(9).  Hashimotos tyreoidit är en smärtfri autoimmun sjukdom där kroppens celler attackerar och skadar sköldkörteln. Det kan verka snabbt, eller utvecklas långsamt genom åren. Det är vanligtvis ett ärftligt tillstånd.
• Postpartum thyroidit: Detta tillstånd förekommer hos 5% till 9% av kvinnorna efter förlossningen. Det orsakar förhöjda sköldkörtelhormonnivåer i blodet, följt av hypotyreos.  Det är vanligtvis ett övergående tillstånd.

Diagnostik

På grund av de ospecifika symtomen kan det vara svårt att diagnostisera sköldkörtelstörningar (5). Många av symtomen kan vara förknippade med andra sjukdomar som finns eller som en normal del av åldrandet eller graviditeten. Det enda sättet att diagnostisera sköldkörtelstörningar är genom upprepade blodprover.  Det finns olika tester tillgängliga för att diagnostisera sköldkörtelstörningar. En av de vanligaste testerna som vanligtvis görs kontrollerar nivåerna av TSH, fri T3 och fri T4 jämfört med en referenspunkt. Dessa tester kan diagnostisera sköldkörtelstörningar och därmed ge riktlinjer för behandling.   Det är också viktigt att notera att  testreferensintervall är föremål för pågående debatt och skiljer sig från den analys som används, liksom beroende på patientens ålder, kön och etniska ursprung (5). Dessutom har individerna sitt ”eget” referensintervall som vanligtvis ökar med åldern. Detta har kliniska konsekvenser eftersom referensintervallen används för att fastställa en tröskel för behandling.   Därför är det viktigt att resultaten av de tests inte tas som de är, utan som en del av en fullständig hälsoundersökning, och med ett skräddarsytt behandlingsalternativ som tar hänsyn till individens fullständiga historia.

Behandling

Trots att sköldkörteldysfunktion är en vanlig sjukdom som kan hanteras kan behandlingsalternativen vara hårda och ineffektiva för vissa patienter. De två vanligaste behandlingsmetoderna är medicinering och kirurgi.   För hypertyreos gäller vanliga läkemedel som anti-sköldkörtel läkemedel (dvs,  Methimazol), radioaktivt jod, och betablockerare (2).  Kirurgi resulterar i permanent hypotyreos som kräver livslång medicinering (8).   Den vanligaste metoden för att behandla hypotyreos är ofta en livslång hormonbehandling (5).  Hypotyreos kan inte botas men det kan kontrolleras.   Även om hormonersättningsbehandling är väl etablerad finns det fortfarande oönskade medicinska behov i samband med det.  Till exempel måste behandlingsdosen justeras för varje patient och kontinuerligt när sjukdomen fortskrider. Det kan vara svårt att hitta den optimala dosen och för vissa patienter förblir behandlingen ineffektiv (10).

Sköldkörteln, rubbningar och åldrande

Åldrande anses vara en dominerande riskfaktor för åldersassocierade sjukdomar (AAD).  Läs om mekanismerna för åldrande här (Lär dig om livslängd – nem.health).  Åldrande och AAD är inte separata händelser utan snarare ett kontinuum utan gränser (11). Sköldkörteln genomgår förändringar med åldrande som resulterar i förändringar i sköldkörtelhormonproduktion, metabolism och verkan. ”Baslinjen” för sköldkörtelhormonerna förskjuts för äldre individer (över 70 år) jämfört med yngre individer. Det har också rapporterats att sköldkörtelrubbningar ökar med åldrande (12). Dessutom skiljer sig den kliniska representationen av sköldkörteldysfunktion hos äldre från den hos yngre patienter. Symtomen är nämligen mer subtila och förknippade med normala tecken på åldrande (12). Äldre kan också ha andra sjukdomar och uppleva biverkningar från mediciner så symtomen på sköldkörteldysfunktion kan gå obemärkt förbi.   Genom att sakta ner eller fördröja åldrandet minskar vi risken för AAD som sköldkörtelrubbningar, hjärt-kärlsjukdom, demens etc.  Därför är det viktigt att ha en helhetssyn på hälsa och inte bara överväga resultaten från sköldkörtelprov, utan andra faktorer som ålder, andra sjukdomar, mediciner och livsstil.   Sammanfattningsvis är problem med sköldkörteln vanliga störningar som påverkar miljontals människor. Symtomen är dock ospecifika och ofta vet inte människor om att de har sköldkörtelproblem. Men om du upplever vaga symtom som årstidsbunden depression ”winter blues”, energiförlust, viktökning / viktminskning – överväg att ta ett blodprov för att kontrollera T4, T3 och TSH.  Att vara fullständigt säker på om sköldkörteldysfunktion är närvarande kräver dock en fullständig förståelse som tar hänsyn till din ålder, livsstil och allmänna hälsa.

Referenser:

1. Chung HR. Iodine and thyroid function. Ann Pediatr Endocrinol Metab. 2014 Mar;19(1):8–12.
2. Taylor PN, Albrecht D, Scholz A, Gutierrez-Buey G, Lazarus JH, Dayan CM, et al. Global epidemiology of hyperthyroidism and hypothyroidism. Nat Rev Endocrinol. 2018 May;14(5):301–16.
3. Thyroid: What It Is, Function & Problems [Internet]. Cleveland Clinic. [cited 2022 Nov 26]. Available from: https://my.clevelandclinic.org/health/body/23188-thyroid
4. Pituitary Gland [Internet]. 2021 [cited 2022 Nov 26]. Available from: https://www.hopkinsmedicine.org/health/conditions-and-diseases/the-pituitary-gland
5. Chiovato L, Magri F, Carlé A. Hypothyroidism in Context: Where We’ve Been and Where We’re Going. Adv Ther. 2019 Sep 1;36(2):47–58.
6. Hypothyroidism [Internet]. American Thyroid Association. [cited 2022 Nov 26]. Available from: https://www.thyroid.org/hypothyroidism/
7. Vanderpump MPJ. The epidemiology of thyroid disease. Br Med Bull. 2011 Sep 1;99(1):39–51.
8. Hyperthyroidism [Internet]. American Thyroid Association. [cited 2022 Nov 26]. Available from: https://www.thyroid.org/hyperthyroidism/
9. Hashimoto’s Thyroiditis [Internet]. American Thyroid Association. [cited 2022 Nov 26]. Available from: https://www.thyroid.org/hashimotos-thyroiditis/
10. Chaker L, Bianco AC, Jonklaas J, Peeters RP. Hypothyroidism. Lancet Lond Engl. 2017 Sep 23;390(10101):1550–62.
11. Franceschi C, Ostan R, Mariotti S, Monti D, Vitale G. The Aging Thyroid: A Reappraisal Within the Geroscience Integrated Perspective. Endocr Rev. 2019 Oct 1;40(5):1250–70.
12. Gesing A. The thyroid gland and the process of aging. Thyroid Res. 2015 Jun 22;8(Suppl 1):A8.